onsdag 29. april – vecka 18
Kategori: Dryckesförpackningar
Finsk sprit och kartong hyllades
Finska varumärket Arctic Blue Gin kammade hem titeln Spirit of the year ihop med en kartongförpackning från Metsä Board.
Tuffa EU-krav kring plast på ingång
Krönikören Laurel Brunner skriver i bloggen Verdigris om EU-kommissionens nya förslag – att förbjuda sugrör, bestick och andra engångsvaror i plast redan nästa år. Förutom att tio engångsprodukter är i skottgluggen pekar hon ut de tuffare krav som förpackningskonverterare och grafisk industri ställs inför som printar dryckesförpackningar och etiketter.
Lyckad skyddsbarriär kan ersätta plast
Forskning vid Karlstads universitet visar att en blandning av stärkelse och andra polymerer gör jobbet som skyddsbarriär för livsmedelsförpackningar.
De sätter färg på förpackningen
Marabu lanserar en lågmigrerande färgserie för livsmedelsförpackningar.
Breddar med fyra livsmedelssäkra etikettmaterial
Finska UPM Raflatac har utökat sitt utbud av livsmedelssäkra etikettmaterial. Fyra nya produkter kommer ut på den europeiska marknaden.
Större och större maskiner
Årets Fespa öppnade i Berlin på tisdagen. Trenden mot ständigt större och mer industriella maskiner fortsätter. Även Swissqprint har nu givit sig in i kampen om kunder som behöver över 300 kvadratmeter i timmen.
Smarta etiketter på agendan
Grafokett arrangerade sitt första Labelday 4 maj. Drygt 40 deltagare samlades för att samtala kring hur man kan öka etikettens värde. Flera inbjudna talare pratade trender, design och smarta etiketter.
ITO Pallpack breddar med ny partner
ITO Pallpack samverkar med svenska Carryline och får ett utökat produktsortimentet speciellt riktat mot livsmedelsindustrin.
Hon blir ny vd för Packbridge
Nu står det klart vem som blir ny vd för Packbridge. Vi intervjuar Marie Malmberg Lavsen som tar över efter Johan Mårtenssons tre år på posten.
Forskargrupp stärker kartongen – nu letar de samarbetspartners
Bakteriell nanocellulosa kan bli styrkehöjare i kartong, textilier och plast. Det visar redan försök som gjorts på Umeå universitet.
– Dagens sätt att framställa bakteriell nanocellulosa är dyrt på grund av att metoden är ineffektiv och att tillväxtmediet är dyrt, säger Björn Alriksson.
