Alejandro Mata Lopez från Fastmarkets RISI talade om ett hett ämne: papperspriserna. Foto: Anja Degerholm

Vad ligger bakom den kraftiga prisökningen på papper? Vilka utmaningar står direktreklamen inför? Och varför står sig boken fortfarande så stark? Det var några av de ämnen som avhandlades när Intergraf och Nopa anordnade konferensen ”Print Matters for the Future”.

På grund av pandemin har konferensen haft ett uppehåll. När det nu var dags igen, 20 maj, så var intresset rekordstort och ett 90-tal deltagare från 18 länder hade tagit sig till Stockholm denna dag.

Var det ett specifikt ämne som var på allas läppar så var det papperspriserna. Efter en inledning av Intergrafs president Ulrich Stetter, som även han berörde detta, så var Alejandro Mata Lopez först ut i talarstolen för att prata om utvecklingen av priserna på papper. Han företräder Fastmarkets RISI där han är analyserar marknaden för förpackningar och grafiskt papper.

– Efterfrågan på grafiskt papper sjönk drastiskt under pandemin, men det skedde en ganska snabb återhämtning, säger Alejandro Mata Lopez.

Alejandro Mata Lopez arbetar med att följa utvecklingen inom förpackningar och grafiskt papper, och gör även prognoser för kommande utveckling. Här en slide från hans presentation under Print Matters for the Future.

Kommer bubblan att spricka?

Han beskriver situationen som en bubbla där olika faktorer spelar in för om denna ska spricka eller inte. Det handlar om saker som utbud, höjda priser, panikköp, hög inflation, kriget i Ukraina och en allt mer digital värld i spåren efter pandemin.

Det handlar även om att flera stora aktörer har övergett tillverkningen av massa och papper, bland annat meddelade Stora Enso nyligen att koncernen tänker sälja fyra av sina pappersbruk. Dessutom råder det brist på lastbilschaufförer i Europa vilket pressar upp transportpriserna. Strejken på pappersbruken i Finland har också påverkat situationen negativt.

Höga energipriser eldar på

Exporten av papper sjunker också, mycket på grund av energikrisen i Europa.

– De höga energipriserna, framför allt på naturgas, har gjort att de europeiska papperstillverkarnas konkurrenskraft har sjunkit jämfört med andra världsdelar. Tidigare låg gaspriserna på i snitt 18 euro, medan det nu ligger på cirka 100 euro. Det är en betydande kostnadsökning.

Utvecklingen framåt då? Så här säger Alejandro Mata Lopez om det.

– Det beror bland annat på prisutvecklingen på energi, men det återstår även att se om de höga papperspriserna leder till en lägre efterfrågan.

Utmaningar – och framgångar inom DR

En bransch som är beroende av tillgång på papper är direktreklamen, men man är även beroende av att kunna nå ut till konsumenterna. Om detta talade Eduard Quintana, president för det spanska företaget Traycco och styrelseledamot för branschorganet ELMA.

Han tog bland annat upp utmaningarna med att allt fler sätter upp en ”Nej tack till reklam” på sin brevlåda. På vissa håll måste det till och med sitta en ”Ja tack till reklam” på lådan för att företagen ska få dela ut reklam. Som i Amsterdam där bara 20 procent av hushållen satt upp en sådan skylt.

Men det finns även positiva exempel från branschen.

– Livsmedelskedjan Carrefour slutade med analog reklam under ett år, men började igen eftersom man insåg att man tappade försäljning, berättar Eduard Quintana.

ELMA:s mätningar visar att bland annat 18,2 procent av mottagarna av McDonalds rabattkuponger använde dem och reseföretaget Pro Cruises lockade 4 600 resenärer tack vare reklamutskick. För att lyckas krävs rätt målgrupp, kreativitet och rätt distribution, men inte minst tålamod.

Maria Johansen, Senior Strategist, Subscribed Strategy Group på företaget Zuora. Ett företag som har jobbat med stora mediehus som Bonnier, Schibsted och JP Politikens Hus. Foto: Anja Degerholm

Möjligheter med digitala prenumerationer

Maria Johansen från Zuora pratade om hur olika prenumerationstjänster kan vara ett sätt för företagen att återknyta till sina kunder i en allt mer digitaliserad värld. Maria Johansens hypotes om framtidens prenumerationer är att konsumenterna kräver allt mer skräddarsydda produkter, ofta väldigt nischade, som levereras omedelbart och som kan bjuda på såväl överraskningar som minnesvärda ögonblick.

Hennes spaning är även att digitala prenumerationer kan förstärka den fysiska produkten, till exempel när det gäller tidningar. Även om intäkterna från tryckta annonser sjunker så finns det höga marginaler inom olika prenumerationslösningar.

Presenter ger boken stabil status

Alexander Even Henriksen, vd för Bonnier Norsk Forlag (BNF), berättade om varför e-boken egentligen aldrig har lyft på det sättet som förutspåtts. Den fysiska boken står stadigt i bokhyllan med en 200 år lång historia i ryggen.

– Vi gillar att gilla böcker och vill ses som någon som tycker om böcker. Digitala böcker har inneburit tillväxt, men den fysiska boken är en stabil produkt, säger Alexander Even Henriksen.

Förklaringen till att boken är så stark är att en stor del, hela 80 procent av böckerna i Sverige, ges som presenter.

– Så länge vi kan behålla bokens ”aura” så kommer bokmarknaden att fortsätta att vara solid. Det är nyckeln.

Den förändring som skett är att bokförläggarna numera konkurrerar med streamingtjänster om författarna. För det finns ett omättligt behov av bra berättelser, både i bokform och i rörliga medier. De böcker som har stor internationell potential driver upp arvodena till författarna och det finns också en ökad konkurrens från aktörer som Amazon.

Amazon på krigsstigen

Om Amazons framfart berättade Nick Rudikoff, campaigns director UNI Global Union. Amazon är knappast bara ett e-handelsbolag utan har även gett sig in på logistik, tech, transport, reklam, fastigheter och egen tillverkning.

– De köper upp företag som går med vinst för att kunna göra samma sak – men billigare, säger Nick Rudikoff.

Hur kommer då detta påverka tryckeribranschen? Än så länge har Amazon bara varit inne och nosat på det, bland annat genom uppköpet av Kornit och egna små tryckerier för att trycka textilier. Nick Rudikoff är dock övertygad om att det bara är en tidsfråga innan det sker.

– Amazon för ett krig mot alla och tar över marknad efter marknad.

Hållbarhetsfrågor i fokus

En stor del av dagen kretsade kring ämnet hållbarhet. Sarah Price, ansvarig för hållbarhetsarbetet på massa- och pappersföretaget Sappi, berättade bland annat om att avskogningen har avstannat och framstegen inom branschen mot ett klimatneutralt 2050.

Helen Smith, marknadschef på brittiska Precision Proco Group, berättade om företagets hållbarhetsarbete med personalen som utgångspunkt. Hur utbildning, engagemang, beslutsfattande och kommunikation kan leda till förbättringar både för de anställda – och för miljön.

Carsten Bøg, chef för ESG och hållbar utveckling på danska Grakom, tog upp hur tryckföretag kan minska sitt koldioxidavtryck och kommunicera detta – utan att ägna sig åt green washing. Och det kan inte göras utan en livscykelanalys (LCA) som utförs av tredje part. Punkt slut. Utifrån det kan man använda Intergrafs Roadmap för att sätta mål, implementera dessa och klimatkompensera.

Simon Biltcliffe, vd för Webmart, tror på en framtid för den grafiska branschen. Foto: Anja Degerholm

Digitalt och analogt som konkurrensfördel

Slutligen medverkade Simon Biltcliffe, vd för brittiska Webmart, för att berätta om hur han som ledare utgått från de anställda i strategiska beslut i en ”marxistisk-kapitalistisk modell”. Han berättade även om hur Webmart jobbat med att ta fram digitala tjänster, som komplement till de analoga trycktjänsterna. Hans konklusion är att ett tryckeri kan erbjuda digitala tjänster, men en digital byrå kan aldrig erbjuda trycktjänster. Därför finns det en framtid för tryckeribranschen, om man kan anpassa sig efter en föränderlig värld.

Kollegan Tom Maskill, Intergraf Young Talent Award Winner 2022, fick avrunda dagen och berätta kort om Webmarts hållbarhetsarbete och om den yngre generationens syn på miljöfrågor. Håvard Grjotheim, vice president för Nopa och styrelseledamot för Scandbook, knöt ihop säcken med några betraktelser från dagen.

Nästa “Print Matters for the Future” kommer att äga rum i Riga, Lettland, den 9 juni 2023.